Trött

Antagligen är jag övertrött. Sömnen vill definitivt inte infinna sig.

En gammal god vän ringde på förmiddagen. Talade allvarsord. Jag köper inte allt han sa... Men det slog rot att jag måste välja att leva, annars dör jag. Jag måste möta mitt liv, eller välja bort det.

Stundvis känns det som om jag vill ge upp. Men idag gjorde jag inte det. Jag klädde på mig, körde ut bilen och for utanför staden för att fotografera. Jag gjorde ett litet val. Men jag är trött nu.

Problemet är ju att allt tröttar mig. Och då faller jag snart ner igen. Det krävs så enorma krafter för att vilja något litet. Och även om det då går bra en stund, blir priset högt efteråt.

Det är konstigt att vara människa.